Vi har i många år fått den stora äran att vara med i
Sveriges bästa konditorier och caféer
Och tackar för att vi har fått vara med.
 

Signe och Hans Wallin
 

Loranga, mazariner och Elvis på Wallins café i katthammarsvik .
 

Desto längre tiden gick så märktes det bli allt mer populärt att komma till oss på Wallins café. Speciellt under 50-talet när caféet byggdes ut en gång till för att få sitt nuvarande utseende på fram sidan.
 

Min mor Signe, som kallas ”Lillan”, kom hit som 15-åring och skulle sommarjobba och fick ta sig från Gammelgarn ner till Katthammarsviks varje dag. Min far Hans kan man ju säga att han föddes in i bageriet, fast han jobbade ett tag nere på rökeriet i hamnen där han slet med att bära fisklådor.
 

Min mormor och farfar är borta sedan länge. De var barn från två fyrvaktare, den ene från Östergarns holme och Maggis pappa från på Hoburgen.
Tanken på att dom skulle starta café i utkanten av ett oroligt Europa och mitt i svenska försvarslinjen mot öst kunde ju göra vem som helst orolig.
Ingen av dom hade någon utbildning i att baka men det fick bara gå. Visst hände det att bullarna var hårda så att gästerna nästan fick lägga dom i blöt i kaffet innan dom kunde äta dom men det var sånt som accepterades utan tvekan.

Min mor och far tog över 1963. De har heller aldrig utbildat sig inom konditori men det fanns ju böcker som ”Sju sorters kakor” som man kunde hitta recept i och sen var det bara att experimentera lite.

1965 så föddes min bror Göran Wallin och 5 år senare jag 1970 (Thomas Wallin).
 

Kommer ihåg hur min far satt där när jag var liten och passade, så fort en plåt bullar var klar så åkte den ut i kiosken. Men det var liksom ingen idé, det tog bara slut hela tiden så det var slitigt. Hantverket har tagit ut sin rätt. Min far Hans är trött i kroppen, det sliter med oregelbundna arbetstider och det ständiga bakandet, och min mor likaså med att spring för att hinna än det ena och än det andra.
 

På sommaren så kommer det alltid mycket turister hit och då märks det att försäljningen av franskbröd skjuter i höjden och dom kommer tidigt på morgonen. Dom med lite sundare vanor kommer betydligt senare, kanske först vid tiotiden, och köper sina rågbullar. Av många har man under åren som gått fått höra att stället är kult och allt möjligt men det har bara blivit så att vi inte har ändrat så mycket.

Ett tag var vi helt ute med vår inredning och nu är vi helt inne med vår parkett som har blivit slipad ett antal gånger under tidens gång men har ännu en hel del att ta av. Min farfar gjorde borden i päronträ. När han tillverkade något så var det för att det skulle hålla i generationer –och det har det gjort. Fast visst har vi limmat Perstorpskivorna på borden och skruvat på dom 36 st. stolarna några gånger.
 

En gång så ville en cafégäst byta sin Mercedes mot vår Rock Ola men det ville vi så klart inte. ”Man kan putsa en Merca tills man dör men den kommer ändå aldrig att sjunga Putti Putti” som Sten Berglind skrev i Expressen. Rock Olan blev även en del av vår logga när vi skulle profilera oss lite mer och det har verkligen gjort susen.

Den gamla AGA-spisen finns också kvar men den börjar bli sliten och skulle behöva den del reservdelar och det börjar bli dyrt med koks. – Det som var så billigt förr, säger min mor. Men visst har en del ändrat sig. Vi byggde ut kiosken inne på caféet för ett antal år sedan för att vi skulle kunna få plats med en ny kakmonter och få in en ny läskkyl men vi var noga med att försöka att behålla stilen så mycket som det bara gick.

Smakerna har inte heller förändrats mycket. Av dom kakorna som vi bakade förr finns ännu de flesta kvar. Fast matbröd har det blivit mycket nytt av eftersom vi inte klarade av att hinna baka det förr med dom ugnarna vi hade då. Visst har vi försökt att komma med nymodigheter som mosstårtor men dom moderna tårtorna har aldrig slagit igenom utan här är det gräddtårtor och Princess som gäller. När man kommer till kakorna så har man alltid varit konservativ på Gotland, för kaksorterna har serverats i generationer till fest som till begravningar, så det går helt enkelt inte att produktutveckla.

Något som vi aldrig har kunnat ändra är våra mazariner som har sett ut som dom gör sedan Maggi öppnade caféet. Egentligen är det samma som vanliga ovala mazariner men våra är högre och runda. Folk brukar säga att våra är så mycket saftigare än andras och det blir man ju glad av att höra.
 

– Det blir väl så när man bakar dom höga, kan ja tänka, säger min mor. Jag vet att både Maggi och mina föräldrar har tagit många recept från klassikern ”7 sorters kakor ” och även jag har tillfört en hel del recept från den tiden jag gick i skolan. Knäckflarn, syltbryssel med flera men havregodis och våra runda kakor är självpåhittade. Mina föräldrar hittade receptet till havrekakorna vid en kaktävling i en av lokaltidningarna på 50-talet. Dom bruna sirapskakorna är min mormors mors recept som hon bakade dem med mycket sirap.

Följande kakor har bakats på Wallins Café ändå sedan starten 1935. Det var min farmor Maggi som skapade recepten.

Ingefärskakor
4 ½ hg margarin
4 ½ hg socker
3 tsk ingefära
4 ½ msk sirap
8-9 hg vetemjöl
3 tsk bikarbonat

1) Rör samman margarin, socker, ingefära och sirap till en porös smet.
Tillsätt mjöl och bikarbonat. Blanda till en fast deg.
Dela degen och rulla bitarna till stänger, 4-5 cm tjocka.
Skär stängerna i 5 mm tjocka skivor och lägg därefter kakorna på smord plåt.
2) Grädda i 175 grader ugnsvärme i 7-8 min

Saffranspannkaka (9-10pers)
1 ½ dl rundkornigt ris
3 dl vatten
5 dl mjölk
4-5 dl grädde
2 hg sötmandel
1 ½ tsk salt
4 msk honung
2 g saffran
2 rivna bittermandlar
2 msk margarin
1 tsk mald kardemumma
1 kryddmått kanel
3 ägg

1) Koka riset i 3 dl vatten i 5 minuter. Häll på 5 dl mjölk och koka i ytterligare 20 minuter på svag värme under lock.
2) Späd sedan med 4-5 dl grädde till vällingkonsistens. Låt småkoka i ytterligare 15 minuter.
3) Skålla, skala och hacka sötmandeln och blanda i gröten.
4) Tillsätt salt, honung, stött saffran, riven bittermandel och 2 msk margarin.
5) Krydda med kardemumma och kanel.
6) Fördela blandningen i smord långpanna och grädda i ca 30 minuter.
Vi serverar med björnbärssylt eller salmbärssylt och lättvispad grädde till saffranspankakan
(vi har egna björnbärsbuskar bakom huset).

Nu när mina föräldrar har bestämt sig för att sluta så är det pga flera orsaker inte bara som det har skrivits i tidningarn att all Eu byråkrati stoppar oss.
 
-vist den är jobbit och har tagit bort allt det roliga med att jobba med livsmedel men det skulle ha gått om inte vi hádde varit för billiga på det som vi har producerat så att i själva verket har fått betala till för att driva cafet.

Nu när det behövs investeras i ett nytt golv inne på cafet och en hel del annat, så känner vi att orken har tagit slut, men är ändå lyckliga för dom år som har varit.

Vi vill tacka vår underbara personal som vi har haft och inte för att glömma alla gulliga och trevliga kunder som har kommit och gått.

Text Thomas Wallin