Akebäcks kyrka

| Träffar: 86

Skriv in vår rabatt kod "pagotlandrabatt" så får du 25% rabatt på din beställning!

Akebäcks kyrka på Gotland

Kommun/Socken :

Gotland

Akebäck

KORT KARAKTÄRISTIK OM AKEBÄCKS KYRKA

Kyrkan är en välbevarad romansk anläggning av putsad kalksten. Långhuset, koret och absiden uppfördes under 1100-talets senare hälft. Vid 1200-talets mitt uppfördes det kraftiga tornet i väster med rundbågiga tegeldekorerade och kolonnettförsedda ljudgluggar. Något senare gavs långhuset en modernare resning genom att nocken höjdes och takvinkeln därigenom ökades. Sakristian byggdes till på långhusets norra sida 1931-32. Kyrkans huvudingång utgörs av en romansk portal med huggen omfattning i tornets sydfasad. En liten romansk sydportal finns också i koret. Långhusets tidigare sydportal flyttades vid tornets uppförande till dettas nordsida, men har senare igenmurats. Invid korportalen finns en sten som avbildar en liggande man med hammare. Troligtvis en stenmästare, eller som en gammal nedtecknad tradition säger, reliefen utfördes till minne av en byggnadsarbetare som vid kyrkans uppförande störtade och slog ihjäl sig? Man har även trott att blocket placerats fel vid inmurningen och att man från början avsåg att avbilda en stående stenhuggare. Den enkla interiören präglas av den enhetliga inredningen från 1600-talets slut och 1700-talets början, med akantusmålningar på bänkinredningen och i långhusets plana innertak av trä. I korets ursprungliga murade tunnvalv sitter tre inmurade ljudkrukor av lera för att förbättra akustiken. Portaler har tidigare funnits på långhusets sydsida och tornets nordsida. Den välvda ringkammaren upplyses i väster av ett ursprungligt korsformat fönster med huggen omfattning. I östra innersmygen till tornets sydportal sitter ännu ett murat vigvattenskar, som senare gjorts om till fattigbössa.

Altaruppsatsen är ett arbete från 1600-talets slut och har i mittfältet ett krucifix av trä från 1400-talet. Uppgången till predikstolen leder genom korets västra mur. Predikstolens ljudtak tillkom under 1600-talets slut men målades 1743. Den slutna bänkinredningen, vars dörrar har akantusmålning verkar ha utförts vid 1700-talets början.

Under kyrkans renovering 1931-32 påträffades en 3 m hög bildsten i långhusets yttermur och denna finns nu uppställd på planen mellan kyrkan och det gamla spannmålsmagasinet.

HISTORISKA UPPGIFTER

Dominerande stilepok, exteriör	Medeltid
Dominerande stilepok, interiör	Medeltid
Uppförande, hela kyrkan	Period/år	1150 - 1932
Uppförande, långhus	Period/år	1150 - 1199
Uppförande, kor	Period/år	1150 - 1199
Uppförande, absid	Period/år	1150 - 1199
Uppförande, sakristia	Period/år	1931 - 1932
Uppförande, torn	Period/år	1230 - 1270
Renovering/åtgärd	Arkitekt: S Brandel	1931 - 1932
	Period/år	1730
	Period/år	1800 - 1899
	Period/år	1931 - 1932

BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION

Plantyp, församlingsrum	Enskeppig
Plantyp, altarrum	Smalare kor
Plantyp, altarvägg	Absid
Uppbyggnad	Salkyrka
Torntyp	Västtorn
Sockel, hela kyrkan	Huggen sten
Stomme/yttervägg, hela kyrkan	Natursten
Fasadbeklädnad, hela kyrkan	Puts/putsad
Fasadkulör	Vit
Yttertak form, långhus	Sadeltak
Yttertak form, kor	Sadeltak
Yttertak form, absid	Halvkupol
Yttertak form, torn	Spira
Taktäckning, långhus	Bräder
Taktäckning, kor	Bräder
Taktäckning, absid	Papp
Taktäckning, torn	Bräder
Yttertak, kulör	Brun
Väggbekl. int, hela kyrkan	Puts/putsad
Innertak form, långhus	Plant tak
Innertak form, kor	Tunnvalv
Innertak form, absid	Hjälmvalv
Innertak form, övrigt	Kryssvalv
Dekorationer ext, kor	Relief
Dekorationer ext, torn	Arkitekturelement

INREDNING OCH INVENTARIER

Inredning och inventarier	Altare:	1100 - 1499
	Altaruppsats:	1600 - 1649
	Bänkinredning:	1700 - 1724
	Dopfunt:	Datering 1200-talets andra hälft.
	Orgel: A Thulesius	1959
	Org.fasad:	1959
	Predikstol:	1600 - 1649